Tillverkningens kritiska roll
”Utan tillverkning kommer forskningen aldrig att bli tillämpad. Det är i tillverkningsprocessen som en nyupptäckt substans blir en produkt som kan nå patienterna,” säger Janet Hoogstraate som har en bakgrund inom farmaceutisk forskning, men har genom sin karriär alltmer förflyttat sitt fokus till just tillverkning, då hon ser detta som en avgörande del av värdekedjan inom Life Science.
Sverige har en stark tradition inom läkemedelstillverkning och hyser en av världens största tablettfabriker. Läkemedelsindustrin är en viktig exportnäring och skapar både arbetstillfällen och intäkter. Samtidigt står industrin inför flera utmaningar, inte minst för små bolag som vill skala upp sin produktion.
Produktionsuppskalning – en utmaning för mindre bolag
Ett av de största hindren för små forskningsdrivna bolag är att de inte alltid tänker på hela produktionskedjan från början.
”Det är vanligt att man nöjer sig med en halvfärdig process för att tillverka läkemedel,” säger Hoogstraate. Hon fortsätter:
”Men om man inte har en långsiktig plan kan det leda till att man måste göra om viktiga steg, vilket kostar både tid och pengar.”
Hon ger exempel på hur en produktionsmetod, som fungerar i liten skala, kan visa sig vara ohållbar vid större tillverkning.
”Om man odlar celler i små flaskor för kliniska studier kanske det fungerar med ett begränsat antal flaskor. Men för större produktion skulle det krävas tusentals flaskor, vilket inte är praktiskt genomförbart.”
För att hantera dessa utmaningar uppmuntrar Hoogstraate små bolag att tidigt söka samarbete med erfarna tillverkare och att utnyttja de CDMO (Contract Development and Manufacturing Organizations) som finns i Sverige.
”Vi har ett starkt ekosystem och vi är bra på att samarbeta i Sverige. Det gäller att ta del av den kompetens som finns.”
Kompetensbristen och konkurrensen om talanger
En annan utmaning för branschen är kompetensförsörjningen.
”Vi tävlar inte bara med andra läkemedelsbolag om talanger, utan även med hela tillverkningsindustrin,” säger Janet.
Life Science-sektorn konkurrerar med all övrig tillverkande industri om ingenjörer och tekniker inom områden som till exempel operatörer, IT, AI och automation. För att locka fler till branschen menar hon att industrin måste bli bättre på att visa upp sin innovationskraft.
”Många tänker på renrum och sterila miljöer när de hör läkemedelstillverkning. Men det finns så mycket mer. Vi arbetar med avancerad automation, AI och bioteknik – det är en otroligt spännande bransch.”
Hoogstraate lyfter även vikten av utbildning och praktikplatser.
”Vi behöver marknadsföra de utbildningar som finns och se till att de är anpassade till industrins behov. Det handlar inte bara om att lära ut teori – studenter måste få praktisk erfarenhet och förstå hur produktion fungerar i verkligheten.”
Teknikutveckling och framtiden för svensk läkemedelsproduktion
Den tekniska utvecklingen går snabbt och Sverige har potential att vara i framkant när det gäller innovation inom läkemedelsproduktion. Hoogstraate ser AI som ett område med stora möjligheter.
”AI kan användas för att optimera kromatografiprocesser, förutspå kvalitetsutfall och effektivisera tillverkningen. Det är en teknologi som vi bara har skrapat på ytan av.”
Ett annat område som genomgår stor utveckling är cell- och genterapi.
”Förut var biologiska läkemedel främst proteiner och virus, men nu ser vi en ökning av cellterapier där patientens egna celler behandlas och sedan används för att stimulera immunförsvaret. Detta kräver helt nya produktionsmetoder,” konstaterar Janet.
”Svenska bolag spelar en viktig roll i denna utveckling och jag ser positivt på framtiden. Vi har en stark tradition och mycket kompetens inom tillverkning i Sverige. Genom att fortsätta utveckla teknologin, samarbeta och satsa på kompetensutveckling kan vi säkerställa att vi förblir ledande inom Life Science,” avslutar Janet.
Sammanfattning
Svensk läkemedelsproduktion står inför både utmaningar och stora möjligheter. Uppskalning för små bolag, kompetensbrist och konkurrens om talanger är hinder som måste övervinnas. Samtidigt skapar teknikutvecklingen, AI och innovationer inom cell- och genterapi nya vägar framåt. Genom samarbete och en strategisk satsning på kompetens, och progress av tekniken, har Sverige potential att fortsätta vara en ledande nation inom läkemedelstillverkning.
Vi tackar Janet för intressanta resonemang och spaningar och vi kan konstatera att möjligheterna och potentialen hos svenska bolag överträffar utmaningarna i branschen.
