När materialet finns på lagret men bara en viss medarbetare vet var, blir leveransförmågan beroende av vem som är på plats. För Aritco var det en av anledningarna att förändra arbetet i produktion och logistik. Under sin föreläsning hos oss på Technology Insight den 7 oktober berättade produktionschef Jonas Furu hur företaget, med stöd av Plantvision, införde ett gemensamt system och arbetssätt. Den här artikeln sammanfattar resan och lärdomarna om att få bättre kontroll över flödet, involvera medarbetarna och skapa ett tillförlitligt underlag för beslut.
När kunskapen finns i huvudet blir flödet sårbart
Aritco utvecklar, tillverkar och säljer plattformshissar för både publika miljöer och privata hem. I Järfälla arbetar omkring 50 medarbetare inom produktion och logistik. Verksamheten bygger på montering, med en kedja av överlämningar från inkommande material till färdig hiss och utleverans.
Jonas beskrev hur den kedjan tidigare kunde brytas av en materialbrist som upptäcktes först när en order skulle färdigställas. Fraktsedeln visade att ett schaktglas hade kommit in, men det fanns ingen sökfunktion som talade om var det stod. Svaret fanns hos en erfaren kollega som just då var ledig. Materialet kunde alltså finnas i byggnaden utan att vara tillgängligt för den som behövde det.
Samtidigt låg information på flera platser, vilket gav olika bilder av produktionsläget. Spårbarheten räckte inte till i den omfattning man önskade, och snarlika artiklar kunde plockas fel. För Aritco blev behovet därför att samla informationen och upptäcka störningar tidigare, medan det fortfarande fanns tid att ställa om. Den erfarenhet som medarbetarna bar på behövde bli tillgänglig för fler i det dagliga arbetet.
Förändringen behövde gå att förstå och öva på
Medarbetarna involverades tidigt, bland annat i valet av handenheter. Jonas betonade också vikten av att göra problemen synliga: tiden som gick åt till att leta, de försenade ordrarna och konsekvenserna för kunden. Det gav förändringen ett konkret syfte som gick att känna igen i den egna vardagen.
I ett konferensrum byggde teamet upp en modell av produktionen med Lego och lastbärare med QR-koder. En McLaren-legobil fick representera det som skulle byggas. Där kunde personalen, och särskilt en referensgrupp, prova och öva på det nya flödet innan det användes i verksamheten. Lokala ambassadörer och superusers hjälpte till att föra arbetet vidare till kollegorna.
Öppenhet om svårigheterna var lika viktig som utbildningen. Jonas lyfte också att ett förändringsarbete behöver respektera det som tidigare har fungerat. Aritco hade ett egenutvecklat lagerhanteringssystem som blivit svårt att vidareutveckla. Att ersätta det innebar att ta nästa steg utifrån nya behov, samtidigt som erfarenheterna från det tidigare arbetet togs till vara.
Ett gemensamt arbetssätt gav bättre kontroll
”Blippa, plocka, bekräfta”, sammanfattade Jonas det arbetssätt som nu ska vara inpräntat hos varje operatör. Registreringen är en del av arbetsmomentet. När någon frångår rutinen öppnas åter risken för avvikelser och för att informationen inte motsvarar det som faktiskt sker.
Med gemensam information, löpande statusuppdateringar och synliga avvikelser har Aritco fått bättre förutsättningar att agera innan ett problem stoppar produktionen. Data från arbetet kan användas för uppföljning och nyckeltal, och besluten kan grundas på vad som händer i flödet. Jonas beskrev förbättrad kvalitet, högre stabilitet och mindre variation efter förändringen.
Ett konkret mått är andelen korrekta plock, som enligt Jonas har gått från omkring 89 till 99 procent. Inventeringen har också förändrats. Tidigare stängde verksamheten ned vid två inventeringstillfällen om året, sammanlagt fyra dagar. Nu fördelas inventeringsuppdrag löpande varje dag, med olika frekvens utifrån artiklarnas ABC-kategorisering. Det har bidragit till bättre lagerkontroll och färre materialbrister.
Minskad personbundenhet har dessutom gjort det lättare att låta medarbetarna rotera mellan uppgifter, något Jonas kopplade till både utveckling och arbetsmiljö. Han beskrev även en ekonomisk skillnad genom färre kvalitetsavvikelser, men angav inget samlat belopp eller någon besparing i förhållande till omsättningen.
Tillförlitliga data behövs för nästa steg med AI
Efter förändringen har Aritco infört två AI-kontrollstationer för dörrar och plattformar. För dörrarna kan kontrollen bland annat omfatta mått, utförande och om dörren är höger- eller vänsterhängd. Arbetet utvecklas också vidare inom logistiken. Vid föreläsningen pågick en förbättring för att ge indikationer om när lagerplatser behöver fyllas på.
Jonas var tydlig med att fortsatt analys och AI-användning förutsätter relevanta och korrekta data. Ett system som samlar information ger inte automatiskt ett underlag att lita på; kvaliteten behöver säkras i arbetet som skapar informationen. Samtidigt såg han inget egenvärde i att digitalisera allt. Whiteboards har fortfarande en plats i Aritcos produktionsstyrning när de fungerar för uppgiften.
Börja där vardagen faktiskt brister
Aritcos medskick till den som står inför en liknande resa är att börja i det verkliga problemet. Var uppstår materialbrister eller felplock? Vilket mål vill verksamheten nå, och vad hindrar den från att komma dit? De frågorna behöver styra valet av lösning och vilken information som ska samlas in.
Lika centralt är att undersöka vad som behöver bli synligt tidigare. En korrekt bild av nuläget hjälper begränsat om störningen redan har fått konsekvenser för ordern. Aritcos erfarenhet pekar på värdet av att kunna se vad som riskerar att hända nästa timme eller nästa dag, och av att utveckla det arbetssättet tillsammans med dem som ska använda det.
Sammanfattning av föreläsningen
Aritcos resa visar hur gemensam information och standardiserat arbete kan minska beroendet av enskilda personer och ge produktion och logistik bättre framförhållning. Tidig delaktighet, praktisk träning och respekt för befintlig erfarenhet var viktiga delar av införandet. Resultaten märks i säkrare plock och bättre lagerkontroll, medan fortsatt utveckling och AI-användning kräver data som verksamheten kan lita på. Jonas sammanfattade syftet som att ”skapa rätt förutsättningar för rätt beslut”.
Känner ni igen er i Aritcos vardag, med material som är svårt att hitta eller problem som upptäcks för sent? Vi pratar gärna vidare om hur det ser ut hos er och vad ni vill få bättre grepp om. Hör av er, så tittar vi tillsammans på var ett första steg kan göra skillnad.