Till innehåll

Kontroll över OT nätverket börjar med att se vad som finns

En okänd uppkoppling eller en äldre dator kan påverka säkerheten i hela produktionsmiljön. Samtidigt måste utrustningen fortsätta fungera när skyddet förbättras.

En okänd uppkoppling eller en äldre dator kan påverka säkerheten i hela produktionsmiljön. Samtidigt måste utrustningen fortsätta fungera när skyddet förbättras. Under sin föreläsning hos oss på Plantvision Technology Insight 2026 beskrev Marcus Skymne, konsult inom OT cybersäkerhet och arkitektur, ett praktiskt arbetssätt för att få bättre kontroll över OT-nätverket. Den här artikeln sammanfattar hur inventering, övervakning och skydd kan kombineras med produktionens krav på tillgänglighet.

Inventeringen behöver fungera i produktionsmiljön

Det första steget är att identifiera vad som ska skyddas. Marcus fokuserade på nätverkets utrustning, exempelvis PLC:er, operatörspaneler, datorer och servrar. Informationen behöver samlas och hållas aktuell. Separata Excel-listor och lokala system ger inte automatiskt en gemensam bild av vad som finns eller vad som förändras. 

Metoden för att upptäcka utrustningen måste också väljas med hänsyn till driften. Aktiv skanning skickar frågor till enheterna i nätverket. Marcus varnade för att äldre utrustning i en produktionsmiljö kan reagera på sådana frågor på ett sätt som stör dess ordinarie funktion. Inventeringen behöver därför planeras så att den inte äventyrar den produktion man försöker skydda. 

Tillgångslistan är dessutom bara en del av bilden. Varje enhet har möjliga angreppsvägar genom exempelvis nätverksanslutningar, programvara, tjänster och USB-portar. Även tillfälligt inkopplade datorer och leverantörers fjärranslutningar behöver bli synliga. Det som inte finns dokumenterat kan fortfarande finnas i nätverket och innebära en risk. 

Passiv övervakning visar hur utrustningen kommunicerar

För att förstå nätverket behöver man veta vilka enheter som kommunicerar och hur trafiken ser ut. Marcus beskrev en passiv nätverkssensor som lyssnar på trafiken för att bygga en bild av utrustning och kommunikationsmönster. Det ger ett underlag för att upptäcka avvikelser och undersöka trafik som inte borde förekomma. 

Nozomi användes som exempel på hur nätverkstrafik kan ge information om en PLC, dess modell, moduler och versioner. Uppgifterna kan kopplas till kända sårbarheter och bli ett underlag för vidare arbete. Marcus berättade också om hur en kund med god kontroll över sitt nätverk ändå upptäckte kommunikation mellan två enheter som inte skulle prata med varandra. 

Övervakning av datorer kan komplettera nätverksbilden genom att registrera händelser inne i enheten, som att en tjänst startas eller stängs av. De olika perspektiven ger stöd för att förstå både trafiken och det som sker i systemen. Marcus betonade samtidigt att upptäckta problem behöver tas om hand: informationen kan visa sådant man helst hade sluppit veta, men riskerna finns kvar även om man inte känner till dem. 

Sårbarheter behöver möta en genomförbar åtgärdsplan

När utrustning och sårbarheter är identifierade behöver de klassasutifrån hur kritiska tillgångarna är och vad som går att åtgärda. En uppdatering kan ibland stänga en sårbarhet, men större versionsbyten kan påverka kompatibiliteten med resten av miljön. Utgången utrustning kan i stället behöva ersättas, vilket också väcker frågor om reservdelar och fortsatt drift. 

Marcus använde äldre Windows XP-baserade system som exempel. Kostnaden ligger inte nödvändigtvis i att köpa ett nytt operativsystem, utan i att förändra eller byta maskinen som datorn styr. Uppdateringar och andra ingrepp behöver därför planeras till lämpliga servicefönster. Inventeringen ger ett underlag för att prioritera vad som ska åtgärdas när möjligheten finns. 

Härdning och segmentering lyftes som viktiga insatser. Härdning innebär att begränsa funktioner och tjänster till det som behövs och att stärka kontrollen över åtkomsten. Segmentering delar upp nätverket så att utrustning bara kan kommunicera där det finns ett behov. Indelningen behöver ta hänsyn till både funktion och kritikalitet, så att en incident får svårare att spridas vidare. 

Äldre utrustning kan behöva skydd runt omkring sig

I praktiken kan en äldre enhet sakna stöd för personliga konton eller vara beroende av ett lösenord som inte enkelt går att byta. Marcus presenterade Xertified som exempel på hur ett separat skydd mellan enheten och nätverket kan tillföra funktioner som utrustningen själv saknar. 

Lösningen beskrevs som ett sätt att hantera personliga inloggningar, spårbarhet och styrd fjärråtkomst. Behörigheter kan begränsas till vissa användare och tider, vilket blir relevant när bemanning och möjligheten att hantera störningar varierar över dygnet. Även skydd av kommunikationen behandlades, med kryptering på den sträcka där skyddslösningen används. 

Ett projekt med Siemens-baserad utrustning illustrerade hur åtkomst kan följa med när utrustningen flyttas. Teamet behövde fortsätta arbeta medan anläggningsdelen gick från labb via andra platser till kunden. Marcus berättade hur en extern åtkomstlösning och en mobil uppkoppling gjorde fortsatt arbete möjligt. Exemplet visade ett konkret användningsfall för fjärråtkomst, snarare än en generell garanti för hur varje äldre miljö kan skyddas. 

Härda i början av projektet

Föreläsningens tydligaste praktiska råd kom i frågestunden: gör härdningen tidigt. Om tjänster och funktioner stängs av först när lösningen är färdig kan det visa sig att produktionen är beroende av dem. Då blir säkerhetsarbetet en sen förändring som riskerar att orsaka stopp eller kräva omarbete. 

Att pröva begränsningarna från början gör det möjligt att anpassa lösningen medan den byggs. Marcus lyfte härdning och segmentering som viktiga prioriteringar, tillsammans med nödvändiga uppdateringar. Det förutsätter att säkerhetsåtgärderna sätts i relation till vad utrustningen ska göra och vilken påverkan verksamheten kan hantera. 

Sammanfattning av föreläsningen

Bättre kontroll över OT-nätverket börjar med en aktuell bild av utrustningen, dess kommunikation och möjliga angreppsvägar. Passiv övervakning kan ge underlag för att upptäcka avvikelser och prioritera sårbarheter. Skyddet behöver sedan anpassas till produktionens förutsättningar, särskilt när äldre system måste vara kvar. Föreläsningens medskick var att kombinera inventering med genomförbara åtgärder och att ta in härdningen redan när en lösning utformas. 

Vilken del av ert OT-nätverk skulle ni vilja få bättre grepp om? Vi pratar gärna vidare om det ni känner till, det ni är osäkra på och vad som behöver fortsätta fungera medan säkerheten stärks. Hör av er, så tittar vi tillsammans på ett första steg som passar er produktion. 

I denna artikel

Relaterat innehåll

Digitalisering
Hållbarhet som strategi börjar i hur vi använder våra resurser
Digitalisering
Så prioriterar ni digitalisering som ger värde i produktionen
Läs mer
AI
AI i fabriken: säker är inte samma sak som rätt
Läs mer
Digitalisering
Hållbarhet som strategi börjar i hur vi använder våra resurser
Läs mer
Digitalisering
Så prioriterar ni digitalisering som ger värde i produktionen
Läs mer
AI
AI i fabriken: säker är inte samma sak som rätt
Läs mer
Håll dig uppdaterad

PRENUMERERA PÅ vårt nyhetsbrev

Stay up to date