Hållbarhet handlar om omtanke om våra resurser, om kommande generationer och om en industri som ska fortsätta vara stark och konkurrenskraftig. Under sin föreläsning hos oss på Plantvision Technology Insight 2026 visade Niklas Jerne från Rocco Oil hur smartare resursanvändning och cirkulära arbetssätt kan stärka lönsamheten och minska sårbarheten. Den här artikeln sammanfattar hans erfarenheter från svensk industri och resonemanget om varför tydliga fördelar ändå inte alltid leder till förändring.
Varför gör vi annorlunda på jobbet
Föreläsningen tog sin början i en personlig berättelse om en morfar som lärde sitt barnbarn att ta vara på det som fanns. Överbliven färg sparades till nästa gång huset skulle målas. Den erfarenheten fick senare möta en industri där resurser köptes in, användes och kasserades som en självklar del av processen. Niklas beskrev sig som en kulturarbetare inom industrin. Arbetet med oljor handlar också om hur människor ser på ändliga resurser och vilka rutiner de är beredda att ifrågasätta. Erfarenheten från att arbeta med miljöutbildning på Volvo var att förändring uppstår när människor förstår varför den behövs. En graf eller en presentation räcker inte i sig.
Källsorteringen hemma blev ett exempel på hur olika vi kan agera i olika sammanhang. Många lägger tid på att sortera avfall privat, men möter på jobbet rutiner där använda oljor samlas i samma tank för att hämtas och hanteras vidare. Samtidigt finns skäl till försiktigheten i industrin: processerna är kostsamma och förändringar kan innebära risker. Föreläsningen riktade därför uppmärksamheten mot hur etablerade rutiner prövas och vad som krävs för att ett alternativ ska få plats.
När en tvättprocess blev början på återanvändning
Ett kundexempel visade hur den frågan kunde omsättas i praktiken. Niklas arbetade då som Key Account Manager på ett oljebolag och fick i uppdrag att förbättra en smutsig industriell tvättmaskin. I den aktuella processen tvättades olja bort från produkten inför nästa steg. Oljan samlades upp och skickades därefter till destruktion. Tillsammans med Rocco Oil undersöktes vad som faktiskt hade förändrats i den använda oljan. Den innehöll vatten från tvätten och smuts från processen. Genom att samla in och rena oljan kunde den återföras och användas igen. Niklas beskrev hur återanvändningen sedan hade fortsatt under flera år.
Det första resultatet gav också upphov till en ny fråga. Till den aktuella maskinen såldes omkring 80 kubikmeter olja per år, medan exemplet beskrev 35 kubikmeter som kunde tas till vara. Vad hände med resten? När en tidigare självklar avfallsström började betraktas som en resurs blev det också relevant att förstå var ytterligare värde försvann i processen.
Affärsmodellen behöver ge parterna anledning att delta
För att återanvändningen ska fungera över tid behöver den passa in i affären. Niklas beskrev en modell där Rocco Oil utför reningen som en tjänst åt oljebolaget, som sedan fakturerar kunden för den återställda oljan. Kunden kan minska kostnaden för olja och avfallshantering, Rocco Oil får betalt för arbetet och oljebolaget behåller sin marginal på den olja som levereras.
Samarbetet med oljebolagen har även en teknisk funktion. Han berättade att avtal med vissa leverantörer gör det möjligt att få tillgång till information om oljans sammansättning och komplettera sådant som saknas. Reningen kan då kombineras med återställning utifrån den aktuella oljan.
Det gav föreläsningen ett tydligt affärsperspektiv på cirkularitet. Förändringen behöver hantera både resursen och incitamenten hos dem som ska medverka. Kunden i det första exemplet hade dessutom satt ett internt pris på koldioxidutsläpp för att kunna räkna på miljöbesparingen. På så sätt kunde även den delen av förbättringen få ett värde i beslutsunderlaget.
En hållbarhetspolicy blir inte automatiskt ett uppdrag
Trots ett erbjudande om lägre kostnader, återanvändning och bättre leveranssäkerhet beskrev föreläsaren att många kunddialoger inte ledde vidare. Frågan ställdes öppet till publiken: varför händer inget när fördelarna verkar tydliga?
Ett svar från publiken handlade om hur hållbarhetsambitioner förs vidare i organisationen. Ett företag kan ha genomarbetade policyer utan att de blir konkreta uppdrag för dem som arbetar närmare produktionen. Där finns redan andra krav som konkurrerar om tiden. Om ingen efterfrågar förändringen eller ger den en tydlig plats i arbetet kan en god idé bli liggande. Den förklaringen gav ytterligare en dimension åt Niklas resonemang om kultur. Viljan hos enskilda medarbetare behöver möta en organisation som gör förändringen möjlig. Att förstå nyttan är en förutsättning, men det behöver också finnas en väg från övergripande ambition till beslut och genomförande i vardagen.
Fyra frågor för att börja se värdet som försvinner
Föreläsningen avslutades med fyra frågor att ta med till den egna verksamheten: Vad försvinner hos oss i dag? Vilka resurser använder vi utan att ta vara på deras fulla potential? Vilka gamla sanningar har vi slutat ifrågasätta? Och vad skulle hända om vi blev tio procent bättre på att ta hand om det vi redan har?
Frågorna ger en konkret ingång till att undersöka vad som används, förbrukas och kasseras. Oljan var föreläsningens exempel, men perspektivet omfattade även det värde som ligger i energi, material och nedlagt arbete. Den första uppgiften är att se var resurser försvinner och undersöka om det finns ett bättre sätt att ta vara på dem.
Sammanfattning av föreläsningen
Hållbarhet som strategi behöver märkas i hur resurser hanteras och hur beslut fattas. Rocco Oils exempel visade hur en etablerad avfallsström kunde bli en återanvändbar resurs och hur en affärsmodell kan ge flera parter anledning att medverka. Samtidigt belyste samtalet varför tydliga fördelar inte alltid räcker: rutiner, riskbedömningar och konkurrerande krav påverkar vad som blir gjort. Niklas avslutande medskick var att ifrågasätta invanda sanningar och börja ta bättre vara på det värde som redan finns i verksamheten.
Vad skulle ni vilja ta bättre vara på i er verksamhet? Vi pratar gärna vidare om det som väckte en tanke eller en fråga, och om vad som står i vägen för en förändring hos er. Hör av er, så tittar vi tillsammans på var nästa steg kan börja.