Många digitaliseringsinitiativ konkurrerar om samma tid och resurser. Hur väljer man vilka som ska få fortsätta, och var börjar man när problemen är många? Det var centrala frågor i det avslutande panelsamtalet hos oss på Plantvision Technology Insight 2026. Den här artikeln sammanfattar diskussionen om att koppla digitaliseringen till verksamhetens mål, använda avvikelser som underlag och skapa utrymme för förändring. Ett återkommande medskick var att verklig prioritering också kräver att något väljs bort.
När allt prioriteras får inget tillräckligt utrymme
Tid och resurser framstod som det största hindret för fortsatt digitalisering i publikens svar under samtalet. Panelen kopplade frågan till hur initiativ väljs och förankras. Många små projekt kan vara lättare att få igång, men om de behandlas som lika viktiga förbrukar de tillsammans det utrymme som en större förändring behöver.
”Prioritera bort”, var det medskick Cecilia Jacobsson, affärsområdeschef för Plantvision Technology, ville att deltagarna skulle ta med sig. Hon beskrev hur organisationer kan prioritera en sak på ett möte och en annan på nästa, tills allt ändå ligger kvar. Initiativ som ger för liten effekt, saknar tillräckliga data eller kräver en mognad som organisationen ännu inte har behöver kunna läggas åt sidan.
Prioriteringen behöver också omprövas under arbetets gång. Om förutsättningarna förändras kan ett projekt få ett annat affärsvärde än det ursprungliga. Finns värdet inte längre kvar, menade panelen att det bör kunna avbrytas även om arbetet redan har kommit en bit. Nedlagd tid är i sig inget skäl att fortsätta investera.
Effektivitet behöver få en konkret innebörd
Att bli effektivare är ett vanligt mål, men säger för lite om vilken förändring som behövs. Cecilia betonade att effektiviteten måste kunna uttryckas i ett mätetal. Fler uppkopplade signaler eller ett nytt system visar att teknik har införts; verksamhetsvärdet behöver synas i vad som faktiskt blir bättre.
Claes Engman lyfte att relevanta nyckeltal måste väljas utifrån den egna produktionen. Förbättringen kan ligga i färre monteringsfel, högre produktivitet eller bättre omsättningshastighet på lagret. Måttet behöver motsvara problemet som initiativet ska lösa och göra det möjligt att följa om förändringen ger avsedd effekt.
Jonas Furu, produktionschef på Aritco, betonade värdet av att kunna visa en tydlig förändring efter en viss åtgärd. Sådana exempel hjälper både i uppföljningen och när fler ska engageras. Panelens råd till verksamheter med olika digital mognad var att sprida exempel från de delar där mätbara förbättringar redan har uppnåtts. Att tvinga fram en lösning i en del av organisationen som inte är redo riskerar däremot att ge ett projekt som ser bra ut på papperet men aldrig får effekt i vardagen.
Avvikelser visar var arbetet bör börja
Kvalitetsproblem och avvikelser stod högt på publikens lista över vad de ville lösa i produktionen. Cecilia såg det som ett användbart underlag för att rikta digitaliseringsarbetet. Dokumenterade avvikelser visar var verksamheten brister och ger något konkret att undersöka innan en lösning väljs.
Jonas påpekade att problemen behöver grupperas och förstås för att gå att angripa. En materialbrist kan också betraktas som en avvikelse, liksom ett stillestånd. I diskussionen lyftes också att om avvikelserna inte finns dokumenterade är det ett naturligt första steg. Om bilden i stället är en allmän känsla av att resurserna utnyttjas dåligt behöver nyttjandegraden mätas och orsakerna till förlusterna undersökas.
Det förflyttar startpunkten från en önskan om ny teknik till en fråga om var förbättringen kan göra störst skillnad. Samma digitala åtgärd kan ibland lösa flera problem, men för att upptäcka det behöver verksamheten först få en tydligare bild av sina flaskhalsar och återkommande störningar.
Små lösningar behöver passa in i helheten
Panelen återkom till att digitaliseringen behöver vara en del av verksamhetens strategi. Om digitaliseringsfrågorna behandlas i ett separat forum medan de strategiska målen hanteras någon annanstans blir kopplingen svag. En utsedd digitaliseringsledare behöver dessutom resurser för att kunna åstadkomma förändring. Jonas lyfte vikten av att bygga ett affärsmässigt underlag och förankra det hela vägen upp i organisationen.
Äldre system behöver samtidigt bedömas utifrån hur de påverkar arbetet. Claes beskrev hur ett gemensamt gränssnitt kan minska behovet för operatörer att arbeta i flera miljöer, medan information förs mellan det nya gränssnittet och ett befintligt system. Det kan ge en mer sammanhängande arbetsvardag och göra det möjligt att förändra systemlandskapet stegvis.
Samma helhetsperspektiv behövs när AI och agenter införs. Cecilia lyfte risken med många individuella initiativ utan gemensam styrning. Organisationen behöver tänka längre än den första lösningen för att kunna få skalfördelar, även om det ännu inte går att veta exakt vilka agenter som ska byggas eller hur styrningen ska se ut om några år.
Hållbarhet och effektivitet kan stödja samma förbättring
Diskussionen om oljerening gav ett konkret exempel på hur data kan stödja både resursanvändning och drift. Sensorinformation skulle kunna hjälpa till att bedöma när olja behöver behandlas: för tidigt innebär onödigt arbete och kostnad, medan för sent kan innebära slitage och haverier. Det beskrevs som en möjlighet under utveckling, där målet är att kunna rena och återföra oljan till processen vid rätt tillfälle.
Panelen lyfte också digitaliseringens roll i att få fram underlag för uppföljning av exempelvis vattenförbrukning och utsläpp. Hållbarhet och effektivitet behöver alltså inte konkurrera som drivkrafter. Tillgängliga, aktuella och tillförlitliga data kan ge bättre beslut om hur resurser används.
Medskick för nästa arbetsdag
Samtalets avslutande råd var konkreta: börja diskutera problemen internt, gå ut i produktionen och lyssna på dem som arbetar där, och välj bort det som saknar förutsättningar att lyckas. Ett ytterligare medskick var att bredda perspektiven i besluten genom att involvera människor med olika bakgrund och erfarenheter. Teknisk kompetens behöver möta fler sätt att förstå verksamheten.
Sammanfattning av panelsamtalet
Panelens huvudpoäng var att digitalisering behöver styras av verksamhetens problem och mål. Mätbara förbättringar, dokumenterade avvikelser och tydlig förankring ger ett bättre underlag för att välja initiativ. Ett sammanhängande systemlandskap och gemensam styrning blir viktiga när lösningarna växer, medan medarbetarnas erfarenhet behövs för att förändringen ska fungera i praktiken. Att välja bort skapar utrymme för de insatser som har bäst möjlighet att ge värde.
Vilka av de här frågorna känner ni igen hos er? Vi pratar gärna vidare om vad som skaver i vardagen, vilka initiativ ni funderar på och var det kan vara klokt att börja. Hör av er, så tar vi nästa samtal utifrån er verklighet.