Sverige står inför en energikris. Trots de stora satsningarna på förnybara energikällor, som solceller och vindkraft, är infrastrukturen för våra elnät otillräcklig för att möta den ökade belastningen. Hur ska vi då kunna tillgodose behoven när vi varken producerar tillräckligt med el, eller har ett elnät som klarar av att hantera de nya förutsättningarna?
Utmaningar och behov av digitalisering
Svenska energibolag har påbörjat uppdateringar av sina elnät, men att byta ut infrastruktur är inte gjort över en natt och är kostsamt. Exempelvis måste bolagen uppdatera sina nätstationer, även kallade fördelningsstationer, under första kvartalet 2025 för att möta ökande krav på energihantering och säkerhet. Dessa stationer fungerar som knutpunkter i elnätet där elektricitet omfördelas från högspänningsledningar till lägre spänning för att kunna distribueras till hushåll och företag. Uppdateringarna är kritiska för att hantera den ökande andelen förnybar energi, säkra tillgången och förbättra effektiviteten i elnätet.
Mycket av arbetet som idag görs manuellt – såsom mätningar och beräkningar – skulle till stor del kunna effektiviseras genom digitalisering. Genom att installera nya sensorer, samt annan ny och innovativ teknik, i elnäten kan bolagen mäta belastning i realtid för att omedelbart omfördela energi dit den behövs som mest. Detta skulle inte bara göra energidistributionen mer snabbfotad och mycket mer effektiv, utan också bidra till lägre kostnader och ett mer hållbart energisystem.
Ett exempel på digitaliseringens potential är hur det skulle kunna minska beroendet av ny energiproduktion. Istället för att ständigt behöva producera mer el, kan vi med hjälp av digitala verktyg bättre utnyttja den energi vi redan har. Detta är särskilt viktigt i tider då energipriserna stiger och miljöpåverkan från energiproduktion är en stor och viktig fråga.
Den fjärde industriella revolutionen – en lösning på energikrisen?
Vi befinner oss mitt i den fjärde industriella revolutionen, där teknologier som AI och IoT förändrar hur vi producerar och konsumerar energi. Digitalisering kan ge oss verktygen för att förutse väderförhållanden och anpassa produktionen av förnybar energi därefter. Idag görs detta nästan uteslutande baserat på historiska data, men med hjälp av realtidsinformation och prediktiv analys kan vi bli mer proaktiva och minska beroendet av fossila bränslen och importerad så kallad ”smutsig” el.
Sverige har dessutom förpliktelser på EU-nivå att leverera el till andra länder, såsom Tyskland och Danmark, vilket ytterligare belastar vårt redan ansträngda elsystem. Vi tvingas köpa tillbaka el, ofta av sämre kvalitet ur ett miljöperspektiv, till höga kostnader för både hushåll och företag. Genom att digitalisera våra elnät kan vi bättre hantera vår egen elproduktion och därmed minska vårt beroende av importerad el.
Nya avtalsformer och större flexibilitet för konsumenterna
En annan stor fördel med digitalisering är möjligheten att kunna erbjuda mer flexibla avtal till konsumenterna. Med rätt mätdata kan energibolagen skapa dynamiska prissättningsmodeller där kunderna faktiskt kan dra nytta av billigare el vid låg belastning. Detta skulle både spara pengar och även bidra till en mer hållbar energiförbrukning. När uppgraderingarna av nätstationerna är klara kan digitaliseringen hjälpa till att optimera produktion och kapacitet ytterligare, och på så sätt få bort flaskhalsar som hindrar ett effektivt flöde av energi.
Sverige måste agera: inte imorgon eller senare utan nu
Det är uppenbart att Sveriges energisystem måste moderniseras och digitaliseras om vi ska klara framtidens krav. De investeringar som har gjorts hittills, till exempel inom kompetensförstärkning, är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte på långa vägar. Alla energibolag står inför samma utmaningar med att uppgradera sina elnät och det är en av de viktigaste samhällsfrågorna vi har att hantera.
Inom energisektorn finns det konkreta exempel statuerade av ledande aktörer, som exempelvis de från Japan och Schweiz, där Sverige kan låta sig inspireras (se nedan). Dessa exempel visar på vikten av digitalisering och de många vinster den kan medföra. Det handlar inte bara om att hantera dagens utmaningar, utan också om att säkra framtidens energiförsörjning. Vi kan inte längre skjuta upp nödvändiga investeringar i vårt elnät och vår energiproduktion.
- Cosmo Energy[1], Japan: Genom att fördubbla sina IT-investeringar och utbilda 7 000 anställda, har Cosmo Energy förbättrat sin energihantering och distribution, vilket har lett till effektivare resursanvändning och optimering av energidistributionsprocesser.
- IWB[2], Schweiz: IWB har implementerat ett maskininlärningssystem som förutspår solkraftproduktion i realtid. Detta system uppdateras var 15:e minut och förbättrar precisionen i energiförutsägelser, vilket optimerar kraftgenereringen från förnybara källor.
Dessa exempel visar hur digitalisering bidrar till att möta energisektorns utmaningar och säkerställer långsiktig hållbarhet.
Slutsats – digitalisering är nyckeln till en hållbar framtid
Digitaliseringen av Sveriges energisystem är inte bara en teknisk fråga, det är en avgörande samhällsfråga. Genom att överkomma de hinder som finns idag kan vi skapa ett mer hållbart, effektivt och kostnadseffektivt energisystem som inte bara möter våra egna behov, utan också bidrar till att Sverige tar ledningen i omställningen till förnybar energi. Det är dags att vi tar debatten på allvar och driver på förändringen.
[1] Cosmo Energy: Alliance to save energy (https://www.ase.org/blog/what-could-digitalization-achieve-power-sector)
[2] IWB: Techstack Companу (https://tech-stack.com/blog/digital-transformation-in-the-energy-industry/)
